Ignorerad av många. Struntad i utav ännu fler..  

Irriterad men framför allt ledsen är exakt det jag blir när folk inte svarar när man skriver till dem. På msn eller i sms. Ett Hej går ann, sen så är det ingen som orkar lägga ner tiden på mig längre. Det känns inte bra alls. När folk väl svarar så är allt kortfattat och meningslöst.. Ingen gillar svar som Ja, Nä, Okej, Kanske, Mm och Aa. Man blir bara trött på det. Varför ska jag orka lägga ner min tid på att bry mig om er och fråga vad ni gör och hur ni mår när ingen frågar mig hur jag mår eller om jag vill träffas eller något.. Känns riktigt meningslöst ibland.

När man ringer och försöker prata med någon så mummlas det och man har riktigt dåliga bortförklaringar för att slippa ses. Jag har haft många riktigt bra vänner genom livet men de flesta går lika fortt som de hinner komma in i ens liv.
Den vän jag har haft längst är Evve. Det kan ju givetvis bero på att vi är släkt att vi fortfarande umgås men jag tror faktiskt att vi hade kunnat umgås lika bra utan det faktum. Hon är en riktig vän.


Jag ville ha någon att räkna med. Någon som alltid fanns där och som man kunde prata med. Någon som hjälpte och kramade om en när det behövdes. Någon man kan älska. Denna någon fick jag.
Den som tog denna rollen i mitt liv var Rasmus. Jag hoppas bara han vill fortsätta med det. Han är värd att älska..