Jo, jag kom att tänka på en sak. Det här med känslor.
Det är ofta man verkligen vill skriva och berätta hur mycket man älskar någon, men det är inte ofta man är nöjd med resultatet.
Jag brukar vilja skriva sms med en liten kärleksförklaring till min Rasmus lite då och då.
Men jag blir aldrig riktigt nöjd eftersom att jag får inte sagt det jag vill säga.
Jag kan liksom inte uttrycka mig. Det går inte hur jag än försöker.
De orden som förklarar känslorna bäst är "Jag älskar dig". Och det slutar ofta med att jag bara skriver det istället.
Kan ni sätta fingret på varför det ska vara så himla svårt att skriva ner sina känslor?
Det kan i alla fall inte jag, hur jag än försöker.
Man vill ju verkligen att personen ska förstå in i minsta lilla detalj hur mycket den betyder för en och hur mycket man behöver den. 
Det går verkligen inte beskriva sina känslor varken genom bilddagboken, msn, bdb, facebook, mail, bloggen eller sms. Det är omöjligt helt enkelt. Jag vill ju att Rasmus ska förstå hur mycket jag älskar honom!

Förr skrev jag rätt mycket dikter. Där kunde jag förklara mina känslor ganska bra. Både hat, kärlek, rädsla, sorg, glädje och allt annat. Det gick ju aldrig fullt ut men det gick ganska bra ändå. Nu är jag verkligen kass på att skriva dikter. KASS.
Lite synd det..