Man klagar och gnäller på mitt humör. Att det har förändrats det senaste året. Nu ska jag berätta, gnälla, klaga och skrika jag också.
Allt är inte så jävla lätt som alla verkar tro! Alla har inte lika lätt för samma saker och vissa har stora brister vad det gäller olika saker. Vissa har 100 bästa kompisar och 500 andra vänner. Jag är inte en av dom som alltid är omringad av vänner, tvärtemot. Oftast känner jag mig omringad av fiender, folk som tittar snett och undrar, folk som har något emot mig utan att ens veta vem jag är.
I skolan är det som om folks laserblickar bränner mot min hud, vart jag än går. Jag hatar att vara ensam, det har alltid varit min mardröm. Saker blir ju värre och värre för varje dag som går, det är inte lätt att undvika att vara tjurig som ni säger, att gråta gör jag stup i ett, till och med i skolan.. Ni får tycka vad ni vill, tro vad ni vill. Men döm mig inte efter vad ni tror, ni känner inte mig. Lyft fingret någon gång och försök lära känna mig istället för att ha en jävla massa fördomar.

Jag tror att en av mina största brister är att jag är så rädd för att förlora de nära och kära som jag har. Jag har inte så gott om dom så att jag kan slösa precis, som vissa andra har. Jag har verkligen inte lätt för att skaffa nya vänner. De jag får tar ett jävla tag att skaffa och sedan sticker dom efter ett tag i alla fall. Alla sviker till slut.. Jag är alldeles för rädd för att mista dem jag har, så jag vänder det emot mig och lyckas ofta få dom att vilja gå istället för att försöka behålla dom..
Jag kan inte rå för det. Jag försöker verkligen men avundsjuka är en stor del utav kapitlet också. Jag kan verkligen inte dela med mig av någon som står mig riktigt nära. Antingen ska det bara vara vi 2, eller så ska det inte vara alls typ känns det som.. Jag har så svårt för det, jag borde verkligen försöka hårdare.
Jag vill bara inte mista det lilla jag har. Det är det jag har som gör mig lycklig.

Det är bara det att människor lämnar en innan man hinner blinka.. 
Jag vill inte att det ska hända igen.
Förlåt om jag har sårat någon som står mig nära. Det har verkligen inte varit min mening. Så länge ni inte lämnar mig gör jag vad som helst..